höstdepp

Så har den årliga höstdepressionen kommit till mig, känns ju lagom skoj..
Det innebär att jag alltid är trött, är väldigt lättretad, tycker att allt är allmänt skit, ser inget slut på det och tycker jag om någon så upphör det också.. Eller ja, det upphör ju inte men det känns så och jag blir äcklad av allt vad känslor heter. Jag blir även oerhört känslig, vilket jag verkligen inte är annars..

Idag på bussen lyssnade jag på Mariah Carey's - Bye bye. Där sjunger hon om sin pappa som gått bort och att hon skulle göra allt för att få se honom igen.. Och att låten går ut till alla som förlorat någon men att man aldrig egentligen säger hejdå. Där sitter jag, och då kommer tårarna. Fick byta låt snabbt som satan och tänka på annat. Men det går ju inte riktigt bara sådär.
Så jag passade på att tänka igenom allt men kom fram till en enda sak.
Jag vill ha dig här... Jag trodde inte att denna smärta existerade men tydligen gör den det, och jag önskar att vi fick en dag till tillsammans.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0